Årets fulaste: Fortfarande shorts, ankelboots, och kilklackar. Inte ens lite variation i anskrämligheterna. Det billiga 50-talsmodet tog ut sina obehagliga svängar det med.
Årets snyggaste: Typ en galaxyklänning eller något. Fan vad oinspirerande detta år är.
Årets varmaste: Hösten i stockholm, när man trodde att det var safe att ha långärmat, men så var icke fallet.
Årets kallaste: Världens längsta vinter, när det egentligen skulle ha varit vår.
Årets bästa mat: Bulgursallad. Kan varieras med bönor, kikärtor, matvete, quinoa, cous cous, eller vad som helst, så det kan tyckas felaktigt att kalla den bulgursallad. I vilket fall som helst är det en enkel maträtt som inte ger alltför dåligt samvete.
Årets bästa dryck: Diverse trappistöl, krusovice, och så vitt vin då. Årets nostalgidryck måste bli Malibu, eftersom det äntligen går att dricka igen efter den årtaliga period där jag ville kräkas bara av att höra namnet på den. Historien bakom lyder kortfattat: klassresa till Mallorca i nian.
Årets sämsta dryck: Klassikern att försöka beställa en välsmakande drink på ett sunkigt ölhak. Och så Leffe Blond, som har en bismak av äckligt gammalt tuggummi.
Årets festival: Jag har blivit för gammal för att hänga med fjortisar på en leråker. Och även insett att livet har annat att erbjuda.
Årets konsert: Morrissey.
Årets film: Marie Antoinette, som jag har väntat.
Årets bok: Allt med Leif GW, visst är jag en tölp, men det finns inget bättre än försupna, smygrasistiska poliser. Årets sämsta läsupplevelse är all skräpig chiclit jag satt i mig under året sammanlagt. Men den som ändå måste ta priset som sämsta författarinnan av dessa är Sophie Kinsella. Jag klarade inte att läsa ut böckerna för att jag var så förbannat trött på den dåliga handlingen och de okarismatiska karaktärerna.
Årets teveprogram: Världens modernaste land, Kvarteret skatan, House, Gilmore Girls.
Årets utmaning: Stå ut med folk på mitt jobb, utan att göra sig ovän med hela stället. Att inte heja på Trinidad & Tobago i fotbolls-vm.
Årets förändring: Blondt hår (nåja).
Årets drog: Backgammon.
Årets kläder: En söt blå klänning från H&M med puffärm och vid kjol som alltid fungerade i somras.
Årets hangout: Signifikant är snarare bristen på ställen. Antingen går man till ett tråkigt hak för medelålders mediamänniskor i Vasastan, dricker dyrt vin och lyssnar på loungebögmusik, eller så går man på gubbpub och dricker dyr mörk öl, och där är man antingen ensam i lokalen eller så är där fullt med skummisar. För att ändå nämna något: Bacchi Wapen och Glenn Miller.
Årets djur: Getingen som förföljde mig och attackerade pälskragen på min korta 40-talsjacka, jag började nästan gråta offentligt, jag är livrädd för getingar, varför måste de älska just mig?
Årets uttryck: modebloggare, bögalliansen.
Årets bästa låtar: av det som jag lyssnade på, upptäckte och återupptäckte:
television personalities - part time punks
the javelins - pale average look
phyllis dillon - perfidia
patti smith - kimberly
familjen - chemical girl
clash - deny
irma thomas - wait, wait, wait
louis jordan - I want you to be my baby
duke ellington - cotton club stomp
niney and the soul syndicate - smile dub
morrissey - the youngest was the most loved
huey smith - little liza jane
louis prima - jump, jive an' wail
viparat piengsuwan - yok yok
clap your hands say yeah - the skin of my yellow country teeth
tadd dameron - our delight
montt mardié - highschool drama
the johnsson colours - the nile
the russian futurists - hurtin' 4 certain
the wailers - rolling stone
bunji garlin - warriors coming
belle & sebastian - dress up in you
alton ellis - rock steady
willie west - fairchild
art adams - dancing doll
caroline - le jeu du téléphone
perez prado - zeldas theme