Misären har slagit till totalt. Mens och sjukdom. Jag håller på att dö. Det enda som uppehåller mig är föraktet jag känner för vissa utvalda personer och fenomen.
1) Den kortklippta kvinnan i reklamen för någon slags Möller kosttillskott med vitaminer och mineraler och annat trams på tablett. Ni VET vilken det är. Det är svartvitt, hon är hysterisk och känslomässig, hon springer i regnet, blir nästan påkörd av en bil eller något, men är glad fast hon har så bråttom, hon ska på riverdance. Jag avskyr henne. Var gång jag får syn på henne blir jag på dåligt humör. Hur kan man vara sådär käck och äcklig? Det enda sättet att skydda sig verkar vara att hålla sig borta från produkten hon gör reklam för, riverdance och korta pojkfrisyrer på kvinnor.
2) Nej, den här listan börjar och slutar med Möller-kvinnan. Hon kan faktiskt räcka. Man måste inte förmedla vidare all ondska här i världen.

Jag vet inte vad jag ska göra när jag är sjuk. Jag har sett alla avsnitt av Gilmore Girls och House. Jag har sett typ nästan hela internet. Jag har redan druckit kaffe. Jag har inte tillgång till någon rolig bok. Jag kan inte ligga ner p.g.a. ryggsmärta p.g.a. sjukdom. Jag har just organiserat om musiken på min ipod. Jag har redan köpt en idiotisk tjejtidning och läst den, det tog fem minuter. Det är ju bara bilder och prisuppgifter och bilder på kändisar med namn. Jag går alltid på det där med att köpa en tjejtidning.