we hate it when our friends become successful - morrissey

Ostbrickan i fredags blev trevlig, förutom att ingen utom jag tyckte om gruyere, jag förstår inte varför. Brie däremot, som är den tråkigaste osten i världen, tycker alla om. På samma sätt som alla alltid har tråkiga favoritskådespelerskor, en tråkig bästis och en outhärdligt tråkig musiksmak.
Sedan missade jag bussen från Orminge, och var inte inne i stan förrän sent. Vid slussen stod tre tjejer i fula svarta stövletter med smala klackar och spetsig tå, och korta glitterkänningar. När jag kom närmare såg jag att de var i högstadieålder. Jag ville kräkas upp gruyereost på dem, men höll mig.
(Ungefär som hon i Little Britain, tänkte jag mig).

Och igår var det 50-årsfest. Mamma fick en massa roliga saker, bland annat en resa till Berlin i maj. Folk blev fulla, men vissa blev det inte, t.ex. min kusin Linnea som är gravid och hade världens sötaste mage.
Själv blev jag ganska lagom berusad.



Kommentarer
elias:

haha tråkiga personer har varit veckans tema för mig med. det ruttnaste med tråkiga människor att det inte ens kan ha vet nog att vara dåliga på riktigt så man kan kräkas åt dem. det är mer som burk sparris, helt värdelösa.

2006-11-05 @ 13:38:24

Kommentera!

Ditt namn:
Kom ihåg

Din mail:

URL:

Kommentar:

Trackback