Jag tar tillbaka allt dumt jag någonsin sagt om ex-pojkvänner. Faktum är att det är skönt att känna någon jättebra, som känner en själv jättebra, det finns så få såna människor som man kan prata om vad som helst med, och som verkligen förstår en fullt ut.
Just nu är jag rakt igenom skitglad för Elias skull. Och det är så jävla skönt att känna så, att jag är helt upprymd av den känslan.

Idag skulle jag gå på gynekologisk cellprovtagning. Jag bangade ur. Alltså inte för att jag är rädd, jag har visserligen hört skräckhistorier om att de klipper av en bit, men har ändå förstått det som att det är frågan om en tops av något slag. Jag orkade faktiskt inte. Jag ska ringa dit och be om en annan tid. Det vore ju skönt att få veta att man inte har cellförändringar, och kanske också skönt att få veta att man har det, i ett tidigt stadium, när det går att åtgärda.
Ska gå på spinningpass, och sedan till Gula villan, för att träffa Henriks kursare och dricka öl.