Det är fortfarande ljust ute, och klockan är över fyra. För ett tag sedan var det mörkt ute vid tre.
Måste konstatera att det blivit lite bättre.

Igår jobbade jag, jag hade sovit två timmar (mellan 06 och 08, jag skulle egentligen gå upp 06). Jag vaknade efter två timmars väckarklockslarm, och hade ganska ont i halsen. Kände mig dessutom ganska stressad, med tanke på att min fina plan att komma tidigt till jobbet hade misslyckats. Som tur är jobbar jag när jag jobbar, och får börja och sluta som jag vill, så länge jobbet blir gjort. Tanken på pengar gjorde mig så desperat att jag ignorerade mitt halsont och åkte direkt.
Efteråt däckade jag i min säng, och vaknade upp vid åttatiden. Jag hatar att somna sådär på eftermiddagen, och förstöra en potentiell dygnsrytm, som brukar komma av att man en dag tvingas upp efter för lite sömn.
Jag tjurade och kollade på melodifestivalen. Det är bland det värsta jag har gjort.

Imorgon ska jag gå på mitt livs första spinningpass. Jag har alltid tänkt mig att jag måste avsky den sortens träning, den innehåller flera avskyvärda moment:
1) Motionscykel: ett obekvämt och tråkigt sätt att motionera.
2) En (antagligen) hurtig passledare: en sån som man hatar, men vars lår man avundas.
3) Dålig, opeppande musik.
4) Konditionsträning: det är mycket roligare att styrketräna.
Men det här blir bra för mig, när jag väl är instängd i spinningsalen kan jag ju inte gå därifrån, för alla kommer se mig när jag ger upp. Och jag är ganska envis, så länge någon annan bevakar mig, det vill säga. Det innebär att jag kommer vara tvungen att riskera vestibulit och hög puls för min stolthets skull.