Jag och Henrik har instiftat en fin tradition. Det vill säga storhandling varje vecka. Tack vare lite planering är det meningen att vi både ska ha mat varje dag och mer pengar över. Så igår körde vi iväg till Willys i Hallonbergen, gjorde ett stopp på Överskottsbolaget vid Järvanånting också. Willys är ok, men efter en promenad bland skumma konserver på ÖB kände jag att jag inte ville äta någonting den här veckan iaf. Vi kunde lika gärna åka hem, för jag har lite yoghurt och müsli, och det har funkat förut.
Det är så konstigt att lite dammiga konserver på ÖB gör mig så äcklad. Jag är ju nästan den mest avtrubbade människan som finns, på jobbet iaf. Där kan jag gå från en snittmamma som blött feta koagler till att äta blodpudding till middag fem minuter senare. Utan problem.
Förutom att jag typ aldrig äter blodpudding.

Men Willys var bättre. Mitt i alltihopa ringde Gillis, för han hade landat. Han har pluggat i Texas hela den här terminen, men nu är han äntligen hemma.
När vi kom hem till oss igen gjorde vi en sallad. Sen kopplade vi in ipodhögtalarna i köket och alternerade mellan min och Henriks ipod, spelade poker, stress, vändtia, o.s.v. med vår nya kortlek. Lite senare tog vi t.o.m. fram schackbrädet. Jag kan inte spela schack, men av någon anledning tycker jag att det är ganska kul ändå. Fast efter att Henrik besegrat mig ett antal gånger var jag skitsur och hatade schack.
Mina problem med schack är 1) att jag bara spelat schack två gånger förut, 2) jag spelar bara defensivt, eftersom jag inte kan tänka så många steg framåt, eftersom jag är så ovan.
Nu vill jag spela mer schack men Henrik är inte hemma.

Nya saker hemma hos mig: Vi har satt upp stringhyllan. Den kommer ursprungligen från min fars pojkrum i Härnösand. I den har vi numera cd-skivor. Tyvärr fick inte alla cd-skivor plats, så vi fick göra ett urval. Bland mina rök Subtonix och Raging Speedhorn allra först. Det är de två värsta skivorna jag har, förutom typ någon Burning Heart-samling som man fått gratis på Hultsfred.