Vart tredje svenskt barn psyksjukt p.g.a. dagisvistelsen
Detta enligt den tyska sociologen Gabriela Kuby.
En tysk företagsledare yttrar sig också: "En riktig mor tjänar gärna mindre om hon helt och hållet kan gå upp i sin modersroll. I vårt företag är det förbjudet för män att ens fråga om de kan ta pappaledigt. Männen har ju viktiga uppgifter att sköta".
Riktiga mödrar v.s. alla andra alltså. Det gamla vanliga taktiken: att skuldbelägga alla mödrar som kommit på tanken att vilja göra något mer än att ta hand om sina barn. De som inte vill göra det har dessutom banala anledningar som att de vill ha mer pengar. Pengar är ingenting en riktig mor bryr sig om, hon vill bara uppgå totalt i sin modersroll och sakta men säkert sudda ut alla spår av den person hon tidigare var.
Att hylla ett sådant kvinnoideal känns inte särskilt trovärdigt när man i nästa mening poängterar att männen inte ska ta hans om barnen för att de har "viktiga uppgifter att sköta". Skötseln av barnet är alltså inte viktigt, och kvinnors traditionella uppgifter är inte särskilt viktiga. Kan det vara för att den tyska företagsledaren tycker att kvinnor är sämre än män?
Dessutom är det förbjudet att ens fråga om pappaledighet på hans företag. Det tycker jag är fantastiskt principfast. Jag ser dessutom ner på folk med starka principer. Mitt personliga mål är att göra mig av med alla spår av principer hos mig själv, för jag tycker att principer är löjliga.