brilliant disguise - bruce springsteen
Faaan! Vad jobbigt det är att hoppa hopprep! Jag hoppade igår (i natt) och mina vader är rätt medtagna efter det. Idag orkade jag bara hoppa i tio minuter, sen snubblade jag på repet och ramlade ihop. När man väl hamnat på marken kan man lika gärna köra planka tills man inte orkar det heller. Plus mer mage/rygg-övningar. Ser fram emot träningsvärk i magen imorgon.
Jag ska fortsätta öva på hopprepet, man kan ju inte bli sämre. Eller jag kan ju iofs få större vadmuskler, och jag vill helst av allt ha smalare vader. Det vore alltså en försämring. Men samtidigt så kan jag ju inte låta ett jävla hopprep besegra mig på tio minuter. Någon måtta får det vara.
Jag har också sysselsatt mig med det stora projektet sojabönor. Först ska skiten ligga i vatten i tio timmar, sen tror man att det är lugnt. Det är det inte. Då ska de kokas i två timmar också, i kryddat vatten. Jag kryddade på som en galning, resultatet är sojabönor helt utan smak. Jag förstår inte, hur gör man för att de ska smaka som de gör på Örtagården? (Vegetarisk restaurang på Östermalm).
Till helgen ska vi åka till Ljusterö, och jag vill dricka vin. Som en alkis känner jag mig, jag har världens sug efter vin. Det första glaset, som man häller upp medan man lagar mat längtar jag efter ... och så lagar man mat utan att väga varenda beståndsdel och räkna ut kalorimängden. Jag blir lite avundsjuk på alla människor som klarar av att göra det och ändå ha storlek 34. Fan för mina dåliga gener. Jag behöver liksom två timmars spinning för att kunna unna mig en flaska vin. Vilken enorm orättvisa.
Iaf ska jag fixa en skiva med det bästa Bruce Springsteen gjort, som vi ska lyssna på i bilen. Henrik behövde en musiklektion, han har levt i en relativt Bruce-fri värld hela sitt liv, och jag känner mig manad. Jag har trots allt vuxit upp med the boss, och som Clive har påpekat så är det också någonting ens pappa bör lyssna på.
Brilliant Disguise kommer med. Men vad mer? Jag är liksom lite trött på många av de riktigt bra låtarna: Dancing in the dark, Born to run, o.s.v.
Förresten, hur fuckable var inte Bruce då det begav sig? Det känns inte ok att onanera till en amerikansk working class hero-relik från 80-talet, men liksom ... Hur många riktiga män finns det kvar, som inte är nedbantade popluder eller jobbar med formgivning?
Jag ska fortsätta öva på hopprepet, man kan ju inte bli sämre. Eller jag kan ju iofs få större vadmuskler, och jag vill helst av allt ha smalare vader. Det vore alltså en försämring. Men samtidigt så kan jag ju inte låta ett jävla hopprep besegra mig på tio minuter. Någon måtta får det vara.
Jag har också sysselsatt mig med det stora projektet sojabönor. Först ska skiten ligga i vatten i tio timmar, sen tror man att det är lugnt. Det är det inte. Då ska de kokas i två timmar också, i kryddat vatten. Jag kryddade på som en galning, resultatet är sojabönor helt utan smak. Jag förstår inte, hur gör man för att de ska smaka som de gör på Örtagården? (Vegetarisk restaurang på Östermalm).
Till helgen ska vi åka till Ljusterö, och jag vill dricka vin. Som en alkis känner jag mig, jag har världens sug efter vin. Det första glaset, som man häller upp medan man lagar mat längtar jag efter ... och så lagar man mat utan att väga varenda beståndsdel och räkna ut kalorimängden. Jag blir lite avundsjuk på alla människor som klarar av att göra det och ändå ha storlek 34. Fan för mina dåliga gener. Jag behöver liksom två timmars spinning för att kunna unna mig en flaska vin. Vilken enorm orättvisa.
Iaf ska jag fixa en skiva med det bästa Bruce Springsteen gjort, som vi ska lyssna på i bilen. Henrik behövde en musiklektion, han har levt i en relativt Bruce-fri värld hela sitt liv, och jag känner mig manad. Jag har trots allt vuxit upp med the boss, och som Clive har påpekat så är det också någonting ens pappa bör lyssna på.
Brilliant Disguise kommer med. Men vad mer? Jag är liksom lite trött på många av de riktigt bra låtarna: Dancing in the dark, Born to run, o.s.v.
Förresten, hur fuckable var inte Bruce då det begav sig? Det känns inte ok att onanera till en amerikansk working class hero-relik från 80-talet, men liksom ... Hur många riktiga män finns det kvar, som inte är nedbantade popluder eller jobbar med formgivning?
Kommentarer
Trackback