the figurehead - the cure

Jag drömde mardrömmar hela natten. I en hade jag tatuerat in jättefula bilder från en barnbok över hela låren och gick omkring i ett par genomskinliga strumpbyxor. Halvvägs hem insåg jag hur jag såg ut, fick panik och började springa. Folk sprang efter, och tillslut hade drömmen urartat till att jag blev jagad av en folkmassa.
Vaknade och var mystiskt stel i armarna och ryggen.

Jobbet jag ska söka finns inte kvar på ams hemsida. Sista ansökningsdagen är inte passerad, och hela sidan verkar ha genomgått någon slags uppdatering, varför man kan tänka sig att det bara krånglar tillfälligt. Annars blir jag jätteledsen. För en gångs skull, ett sommarjobb som jag vill ha. Som jag är kvalificerad för, som har anknytning till min utbildning, som verkar roligt. Det är förstås för bra för att vara sant.

Viktnedgång: sju hekto. Förra veckan var det också sju hekto, glömde bort att skryta om det tror jag bestämt. Varför fungerar allt som ett urverk, fortfarande? Kan nästan inte tro att det är sant, att det ska vara så enkelt. Varför skulle det egentligen vara så svårt, å andra sidan.  Jag har inte fuskat, jag har hållt mig inom min kalorigräns för att gå ner, vilket i teorin måste innebära viktminskning. Har bara fått för mig att i praktiken blir resultaten mer godtyckliga och svåruppnådda, och så är det ju också ibland. Men ändå, jag är gråtfärdig av lycka, jag väger sju kilo mindre än i julas, och fyra kilo mindre än min tidigare minsta vikt.
Mindre än tre kilo kvar till "medicinsk undervikt", ett underligt bmi-baserat nonsensbegrepp som jag inte bryr mig ett skit om, eftersom det inte rimligtvis kan stämma på mig. Så smal är jag inte nu att tre kilo skulle göra mig någon skada, jag satsar på snarare fem kilo till - eller, det beror förstås på hur jag ser ut.  Jag har ett problem, och det är att min bröstkorg tycks sticka ut mer än på en normal person. För sju kilo sedan syntes mina undre revben konstant, och nu ser man de förstås ännu tydligare, tillsammans med en del annan benighet. Jag tycker inte att det är snyggt att vara benig, men jag kan å andra sidan inte riktigt rå för att jag ser ut så benmässigt. Det säger ingenting om i fall jag är för smal eller inte. Jag vill ta bort fett på vissa ställen, men jag kan inte välja varifrån. Jag vill inte bli benigare, absolut inte, men det verkar som om jag inte har något val.
Fett kvar, som ska bort. Punkt.

Kommentarer
Blaim:

tack så mycket för kommentaren hurrudu! :)


Kommentera!

Ditt namn:
Kom ihåg

Din mail:

URL:

Kommentar:

Trackback