Jag ringer till den privata gynekologmottagningen.

Jag: Hej, eh ... det är så att jag har cancer ... jag menar  ... jag måste få en tid för cellprovtagning. Jag har fått symtom på livmoderhalscancer. Jag började blöda fast jag precis haft mens. Det är ju ett av de första tecknena på livmoderhalscancer.

Receptionist: Har du googlat?

Jag: Eeh ... ja.


Receptionisten har så rätt. Man är aldrig lika dödligt sjuk som när man har googlat sin åkomma och hamnat på radiumhemmet.se. Av tonen i hennes röst att döma så är jag heller inte den första som googlediagnostiserat sig till fördärvelse.

Men, jag lyckades uppenbarligen låta tillräckligt desperat och förvirrad för att få en läkartid denna vecka på den fullbokade mottagningen som inte tar emot nya patienter. Någon måste typ dö för att en plats ska bli ledig i deras system. Innan jag valde att ringa upp just denna mottagning hade jag suttit i telefonkö i timmar till andra ställen. Det är en jävligt hård bransch. Tur att jag inte är i behov av en abort, för då hade jag antagligen fått be om socialstyrelsens tillåtelse när en sådan väl kom till skott.