smile dub - niney and soul syndicate


Idag försov jag mig. Det känns lite pinsamt att fortfarande vara som ett lågstadiebarn när det gäller enkla saker som att vakna av en väckarklocka. Tack vare detta missade jag mitt seminarium och sitter med ytterligare en kompletteringsuppgift, som om jag inte redan hade tillräckligt mycket att göra. Det handlar om mentalitetshistoria och Annales-skolan, haha, analskolan som jag kallar den för. Lågstadiebarnet i mig har uppenbarligen tagit mer av mitt väsen i besiktning.

Henrik har varit jättedum mot mig. Han lurade ut mig i tron att jag skulle få äta skolmatsinspirerad lunch på Lantis på universitetet. (Skolmatsinspirerad - det är lågstadiebarnet igen!) Istället tjatade han till sig att gå på ett av HÖRS äckliga fik. HÖRS är inte benämningen på någon elakartad infektionssjukdom utan en fortkortning för typ högskolerestaurangerna eller något sånt, och de har i princip monopol på att kränga iväg ätbara grejer på universitetet. Nog för att jag är ytterst skeptisk till marknadens förmåga att förse oss med ett kvalitativt utbud, men HÖRS är inte lösningen. Jag är deras svurna fiende.

I alla fall. Idag upptäckte jag att sexan, som ett av caféerna heter, hade ditchat sin sunkiga thaimat totalt. Istället fanns där i matväg kylda portioner från Operakällaren som alltså ska värmas i microvågsugn. Eftersom den maten såg ut att vara vacuumförpackad framstod den inte som särskilt aptitlig. Men efter en titt på resten av utbudet; torra mackor, en vissen sallad, och några mystiska wraps med mismatchinnehåll, så tog jag ändå en sån där maträtt från Operakällaren. Jag menar, Operakällaren, det måste ju vara lite bättre än typ Findus provkök. En kycklingpasta kostade 69 kronor. Ok, det var ju inte så billigt. Men jag höll på att dö när tjejen i kassan pekar mot ett annat rum och säger att "microvågsugnarna hittar du där ute". Vadå, så jag ska värma den själv? Jag ska köpa en liten portion vacuumförpackad sörja för hela 69 kronor, och sen ska jag stå och köa för att få värma upp den i en microvågsugn, vars innerväggar antagligen är helt fläckiga av gamla matrester. Det måste ju vara hälsofarligt. Men framför allt är det oförskämt. När jag betalar mer än 60 kronor för mat så förväntar jag mig lite mer service än så. Har man en kundkrets bestående av studenter så ska man kanske inte köpa in Operakällarens rester.

Fan vad irriterad jag blir. Jag skulle vara bäst i världen på att förse studenter med mat. Jag vet vad studenter vill ha, de vill ha kaffe och de vill komma undan med allt så billigt som möjligt. Hur svårt ska det vara att ringa in sin målgrupp när man har lokal på fucking universitetet?

Nu tog jag ut den här ilskan på Henrik, så jag skäms lite. Men medge att det måste ses som tecken på bristande omdömesförmåga att bjuda med sin flickvän till ett sådant sjapp.


Kommentarer
elias:

dock är rubrik låten sjukt bra.

2008-10-31 @ 13:39:38
sofia:

absolut! rubrikerna i den här bloggen har väldigt lite med själva inläggen att göra, även om det hade varit en fin ambition om jag försökte anpassa låtarna efter innehållet. tyvärr är det istället bara låtar jag lyssnat på under dagen som helt godtyckligt blir till rubriker. detta eftersom jag hade såna problem med att komma på rubriker att låttitlar verkade som en bättre idé.


Kommentera!

Ditt namn:
Kom ihåg

Din mail:

URL:

Kommentar:

Trackback