Igår var jag verkligen en guitar hero. Visserligen på svårighetsgraden "easy", men någonstans måste man ju börja. Tyvärr tror jag att infernot av musik orsakade den huvudvärk jag vaknade upp med idag.

Och så här tråkig är min dag: jag har storstädat.
Men snart kommer Ida över och vi ska äta lax och jag tänkte ta lite vin på det.

Och just det: jag ska ha fest. Jag gillar inte att låta hotfull men det är meningen att man ska gå på människors 25-årsfester. Annars får de ångest och blir osäkra i det sociala spelet. Man har nämligen hamnat i en regressionsfas där man återupplever sitt trettonåriga jags olika nojor. Ni kan föreställa er. Så: kom på min fest. (Snälla!)


(Oh my god, slayerinfernot fortsätter, igår lekte jag att jag var Hanneman och att Henrik var King när vi spelade multiplayer, men jag sa det bara i förbifarten för jag förstod det pinsamma. Men som sagt: regression).