Jag har en grej för zombiefilmer. Värsta grejen, faktiskt. Tycker inte det finns något bättre än att hälla upp godis i en snygg marimekkoskål och sätta på en zombierulle. Har flera gånger försökt rannsaka mig själv och upptäcka varför just jag är så attraherad av just zombiefilmer. Men varför göra saker och ting svårare än vad de egentligen är? Zombiefilmer tilltalar mig för att de är så ensamma, (övergivna byar, kyrkor, varuhus, övergivna människor), för att de vädjar till min skräck för massorna och för att det ofta finns mycket mer under lågbudgetytan än i vilka andra filmer som helst.

Senast ut var Resident Evil-filmerna. Ettan har jag redan sett ett antal gånger. De andra har undgått mig, av någon anledning. Spelen har jag ärligt talat bara suttit vid sidan av och tittat på, jag vågar faktiskt inte spela dem. (Sådan är min zombiefixering). Och jag skiter i att ni antagligen tycker att Resident Evil-filmerna är jättedåliga, att de inte håller ihop. För jag älskar dem. Till råga på allt så är Milla Jovovich den hetaste actionkvinnan sen ... Sigourney Weaver i Alien-filmerna.