Igår hade jag välbehövd tvättstuga och slipper numera paniktvätta träningskläder i handfat och hinkar om kvällarna. Skönt, men snart är jag där igen. En vecka tar det ungefär innan det är dags att tvätta igen. Har jag för lite kläder då? Jag börjar misstänka att så är fallet.

Efter tvättandet var det dags att springa 6 km. Jag var så opepp, på världens sämsta humör och förbannade verkligen mig själv över att jag kommit på den dumma idén att jag ska ge mig ut och springa i tid och otid. Jag höll på att ge upp och stanna hemma, men sen gick jag ut i alla fall och sprang den skönaste rundan hittills. Sprang i ett behagligt tempo, reflekterade över naturen och tänkte på helt andra saker än att jag var ute och sprang. Först efter kanske 5 km började det bli lite jobbigt, och just där dyker det upp en seg backe. Efter backen och lite tempoökning den sista kilometern var jag ganska slut. Jag var i alla fall sjukt nöjd över att jag inte gav efter för mina lata drifter utan faktiskt gjorde som jag bestämt och gav mig ut och sprang, fast det kändes motigt.

Nu ska jag ut på stan, träffa Ida, äta lunch och samtidigt tänkte jag passa på att kolla lite i affärer. Jag behöver träningskläder (no shit), strumpbyxor och jag skulle jävligt gärna köpa massor av mer saker, men jag har ju ett sommarsparande att tänka på.