who put grandma under the stairs - demented are go


Vi gav oss ut på en snabbis ikväll, min pojkvän och jag. D.v.s. en snabb joggingrunda. Det är lite trixigt att få in jogging i min övriga träning. Jag har precis upptäckt att ett spinningpass mellan joggingrundorna är rätt bra. Kroppen stelnar till annars, men om man spinnar så är stelheten som bortblåst. Men just nu, efter rundan, har jag bara en mystisk smärta över vänster smalben, som jag ber till högre makter inte ska vara någon sån där benhinneinflammation. Orkar inte med något sånt.

Det som är läskigt med att springa är att man verkligen inte gör det på det naturliga sätt som man gjorde när man var liten. Då sprang jag överallt, hit och dit och fram och tillbaka. Totalt obehindrat. Nu känner jag mig plötsligt osäker på hur man gör, det som är så basic det bara kan bli. Armarna till exempel. Vad gör man av dem? Ibland känns det som att armpendlandet bara hamnar i otakt med benen och saktar ner mig. Och resten av kroppen är ungefär lika tafatt. Ikväll försökte jag tänka på hur jag springer egentligen. Vart på foten landar jag, hur håller jag överkroppen, sånt. Vad nu det ska hjälpa att jag springer runt och tänker på det. Jag måste typ få hjälp av en coach, eller nåt. Åtminstone springa framför en spegel så att jag kan se hur det ser ut på riktigt.


Kommentarer

Kommentera!

Ditt namn:
Kom ihåg

Din mail:

URL:

Kommentar:

Trackback