Min lediga dag, observera "dag" - i singular. Här lyxar vi minsann inte till det med flera lediga dagar på raken. Jag började dagen med att konstatera att den redan hunnit bli eftermiddag när jag vaknade. Är man trött eller är man trött, när man går och lägger sig klockan 22 och vaknar klockan 14?

Mitt busskort har gått ut, funderar på att köpa ett säsongskort, man tjänar nämligen 100 kronor på det, jämfört med att köpa 30-dagarskort. 100 hela kronor. SL är verkligen givmildheten själv.

Jag har typ astma. Kul, kul. När jag cyklar känns det som att halsen brinner upp, bokstavligt talat. Det ger "halsont" en helt ny dimension. Så jävla ont. I alla fall: jag har ju lite andningsproblem när jag springer också, självklart är man ansträngd för att man springer, men jag menar mer än så. Jag menar att luftröret snörper ihop sig och att jag ibland måste stanna för att inte dö av syrebrist. Det är väl kanske inte så det ska vara. Nu har jag mailat min läkare, hoppas hon har internetz. Inte vågar jag träna heller, av rädsla för att dö. Min lediga dag suger verkligen.

Vilka ytterligare tråkiga saker händer? Ingenting, alltså. Funderar på att tona håret eller kräkas upp lite maginnehåll bara för att sätta guldkant på tillvaron.