Igår hittade jag en 60's tv-kanna i toppskick. Ni vet en sån där kanna med flätat plast över? Min är vit. Jag tänkte att jag skulle få leta i år och dag efter en sån, men varenda antikaffär jag gick in i hade minst en tv-kanna. Ja, så nu slipper man springa upp och brygga kaffe mitt i Hylands hörna.

Jag hittade också spisa ribb-koppar för 400 spänn för kopp + fat. Var så nära att köpa det. Men sen hejdade jag mig. Kaffe smakar ju liksom godast i typ ... kantstötta reklammuggar som gått i diskmaskin minst två gånger om dagen i fem år. Hur blir jag lyckligare av att dricka kaffe ur snobbiga Stig Lindberg-koppar? Nej, precis. Lite lyckokalkylering.

Apropå lyckokalkylering, är det inte intressant att unga killar ofta genomgår en fas där de är utilitarister? Jag kan skratta ihjäl mig åt det.