Jag var ute och gick i vatten, på is, det underbara februariunderlaget i Stockholm. Is med några centimeter vatten på. Och så lite grus på det. Jag träffade två medelålders människor som frågade om vägen. Jag såg fem hästar. Spår efter räv. Man kanske skulle börja intressera sig för naturen trots allt.

Nu ska jag gå iväg och köpa balsam så att jag kan tvätta håret. Vilken tur att jag har slutat röka, jag hade nämligen aldrig haft råd med cigaretter den här månaden kom jag på. Nu måste jag kanske välja Euroshoppers balsam eller börja med dubbeldusch.

Jag kommer ihåg en tid när jag hatade att tvätta mig. Alltså, när jag var barn då. Inte nu. Men jag hatade det. Varje söndag skulle man bada, (och det här låter ju som att jag är uppväxt på 1800-talet och fick dela badvatten med resten av gårdsfolket men det var verkligen veckovis min s.k. hygien sköttes), vilket var pest och pina. Jag minns schampo i ögonen och att det var ganska långtråkigt att torka. Såhär i efterhand känns det väldigt äckligt. Antar att mina föräldrar inte orkade tas med min renlighetsångest oftare än så. En gång i veckan, är det normalt? Jag tror jag måste konsultera sörjan av barnuppfostrarexperter på internet.