På tisdagar klockan 22.00 är det meningen att man ska skrika ut sin tentaångest i området där jag bor. Det är någon slags tradition. I normala fall är det högljutt och vedervärdigt, jag har flera gånger fått lust att leta reda på de som skriker och plocka dem en efter en.

Men idag tror jag att det bara var en stackare som skrek. Ett osäkert, falskt och sprucket skri som inte fick något gensvar.