Jag hatar den självutnämnda snälla killen. Ni känner säkert till typen. Han som gnäller om och koketterar med sin ”udda karaktär” som inte tycks gå hem hos damerna. Som alltid blir brädad av det muskelstinna svinet utan vare sig hjärna eller bildning. Som muttrar någonting bittert om att alla kvinnor på jorden måste vara vansinniga, för att de inte avgudar honom - han som är så snäll.

Så fort den snälla killen dyker upp så flyr jag. Man kan nämligen inte träffa ett större svin än den självutnämnda snälla killen. Symtomen brukar börja visa sig när man kommer in på området kärlek. Stämningen blir lite obekväm. Killen har något slags problem, för alla tjejer han intresserar sig för verkar rymma iväg med någon random kåkfarare. (Alla killar som inte har förtvinade muskler och bor i en plastbubbla är kåkfarare och bad boys i den snälla killens föreställningsvärld). Bara sådär så har tjejen stuckit. När de uppenbarligen skulle ha fått det så himla bra med honom. Han älskar ju kvinnor, höjer upp dem till skyarna. Och så kan han ju städa/laga mat/insert vilket kvinnogöra som helst som han tror är en stor konkurrensfördel.

Man håller med, det verkar helt knäppt att någon skulle träffa en så underbar man som den snälla killen och så sumpa honom för en knarkande biltjuv som slår ner en varje kväll. Man får höra att kvinnor som grupp saknar insikt om vad som är det bästa för dem. (Hur det går ihop med hans tidigare kvinnosyn är oförklarligt). Om de bara kunde förstå bättre än att bli upphetsade av barbari, läderjackor och lagöverträdelser … då skulle man kanske slippa höra kvinnor klaga över hur ”män är svin”.

Man börjar köpa resonemanget. Det verkar så rimligt. Självklart borde man inse sitt bästa, och välja den snälla killen. Det är bara det att det här är den snälla killens sätt att ragga upp dig. Att baktala andra män, gråtmilt klaga över sina kärleksmisslyckanden, manipulativt ömsom trycka ner dig, ömsom lyfta upp dig, ömsom avguda dig och ömsom avsky dig våldsamt.

Problemet är förstås att den snälla killen inte är snäll. Den snälla killen har:
- Dåligt självförtroende. Dåligt självförtroende är avtändande i sig, men har också en hel del konsekvenser. Så som …
- Problem med svartsjuka. Du måste hålla järnkoll på vem du pratar med och om vad. Annars jävlar, kan du räkna med ett helvete på minst en vecka när han, likt schablonbilden av en kvinna, ignorerar dig, får utbrott på dig, är god och förlåter dig, bara för att ta tillbaka förlåtelsen lika fort.
- Bekräftelsebehov. När han misslyckas, då har han råkat ut för de värsta orättvisorna, den värsta oturen, det värsta rättshaveriet. När allt går bra, då har han värsta grejen på gång, värsta kontakterna, och värsta behovet av att alltid vara ute och festa till klockan åtta på morgonen. Glöm att han ringer och berättar att han kommer att bli sen.
- Ingen som helst självinsikt. Ni bråkar – det är ditt fel. Åk in på psyket, för du lider antagligen av något allvarligt hjärnfel som inte fattar att han har rätt. Om du är svartsjuk då är det ett problem. Om han är svartsjuk, då har han grunder för att vara det. Om han har gjort fel, då ska du be om ursäkt för att du missuppfattat honom.

Och när det tar slut, då kan du räkna med att han fortare än kvickt sitter i någon bar med skum belysning, och bittert muttrar om hur tjejer bara väljer svin, medan han, den snälla killen som älskar kvinnor och höjer dem till skyarna, aldrig får någon tjej.

* Skrivet med inspiration ur en kommentar till Cissi Wallins krönika om de förkladda svinen. Tippar på att man kan hitta prov på ett större antal bittra män som kommenterar på stora forum om hur "tjejer bara väljer svin".

den självutnämnda snälla killen kanske verkligen var en snäll kille då, till att börja med? men det är något skumt med att profilera sig så, verkligen gå ut och marknadsföra sig som den snälla killen som tråkigt nog alltid blir trampad på.



poängen är väl att det finns snälla killar och så finns det självutnämnda snälla killar. den senare sorten har oftast någonting att dölja.



jag menar inte som "svinen" i cissi wallins krönika, utan det var en kommentar till den som inspirerade mig, en kille som lite bittert hävdade att tjejer fläker ut sig och därmed bjuder in "svinen", och liknande kommentarer kan man hitta lite överallt. (vet inte hur många gånger jag ställts personligt ansvarig för att någon skitschyst kille i örebro aldrig fått ligga medan clark olofsson får kärleksbrev till fängelset - det är den sortens skuldbeläggande den självutnämnda snälla killen sysslar med.

därmed, så tror jag inte att du passar in som den självutnämnda snälla killen. oavsett självinsikt. :)