Henrik gjorde riktig lasagne till middag åt mig. ♥
Med riktig menar jag med bechamelsås istället för keso/pesto-röra som vi brukar göra lasagne med. Det går nämligen lite snabbare då. Och det är förresten också ganska gott, men alltså det här var något annat, det var himmelskt. Typ en matorgasm.

Pricken över i:et var att det fantastiska programmet Semestersvenskar gick på fyran, det är det nya Färjan. Jag sitter och gapar, helt hänförd åt vissa inslag i det programmet. Ibland måste jag kasta mig på fjärrkontrollen och byta kanal fort, för att någonting så pinsamt, att jag faktiskt inte skulle kunna genomleva en visning av det, obönhörligen varit på intåg.

Man vill liksom att de här människorna inte ska få komma tillbaka in i Sverige igen. Först tyckte jag att turisterna som bara "man vill ju ha svensk mat när man är utomlands" var de värsta. Men Semestersvenskar är så rikt på nyanser av vidrighet, att man omöjligen kan rangordna dem.

T.ex. har vi två gamla gubbar och tillika rockrävar som glider runt i stan med vidbränt gäddhäng och för små, turkosa shorts, som verkar leva på att hålla vid liv en myt om att de själva är kända. Ja, visst kan man låta "känd" vara relativt, men ärligt talat så måste vi dra gränsen någonstans. Idag fick vi också träffa på den oansvariga mamman som låter sin femtonåriga son tatuera sig. I Thailand. På TV. Då har man verkligen gjort sig själv till ett enkelt byte för allehanda moralister. Och så hade reseledarna fest. Det kändes som att reseledarna var "framåt och positiva" typer från Örkelljunga som tror att de "lever livet" - d.v.s. de jobbar med att vakta barn i Bamseklubben, i en prostitutionshärjad asiatisk svetthåla, och på nätterna går de ut och shottar Baileys tillsammans med andra skandinaviska reseledare. Living the dream. Ändå kände man medlidande med dem. Både på grund av deras bristande självinsikt och deras makabra arbetsuppgifter.

Min personliga favorit var ändå när man fick se vad som skulle hända i nästa avsnitt. En saklig mansröst berättar något i stil med ...
Och Mikaela drabbas av semesterresenärens värsta mardröm. Man får se en kvinna på en marknad, som äter något ur en misstänkt smutsig, stor behållare som en man verkar gräva i, eller basa över. Nästa klipp håller hon sig för magen, ser olycklig ut och säger typ: det är inte bara ur ett hål, utan ur alla hål.

Nästan så jag själv vill kräkas lite av upphetsning.