Min pojkvän har faktiskt också en blogg. Då och då skriver han någonting, och det är möjligt att jag är jävig, men jag tror att det han skriver ibland är det bästa bloggosfären pressat ur sig. Här finns bloggen.

Just nu har jag ätit lasagne, sett På Spåret, druckit kaffe och ska läsa lite Annales-skolan-historia. (Analskolan, haha, jag dör, det är lika kul varje gång).



* Förresten, så satt Modern Talking jävligt långt in i huvet på mig. (På Spåret handlar det om nu). Jag kunde fan inte komma på det, och det var irriterande på ett helt nytt sätt. Jag skulle kunna känna stolthet över att inte känna till Modern Talking, som en oskuld som skryter om en jävla icke-handling, (gud så duktigt att inte ha gjort någonting), men jag känner ju mycket väl till Modern Talking, och då är det - oavsett den låga prestigen - jävligt irriterande att inte komma på vad fan de hette för något. När jag gick i högstadiet kom de typ ut med en ny skiva med alla deras gamla låtar i technoversioner, och det missar man förstås inte om man stått och tjuvrökt utanför ett disco och spanat på killar.