Jag sprang idag. Enligt schemat skulle det vara ett lätt distanspass på 5 km. Det var varmt och jag kände mig döende. Efter någon kilometer började mina sinnesintryck bli förvrängda så att världen kändes som om DJ Screw hade screwat med alla ljuden. Den enda signalen jag fick från min kropp var ett entonigt: Stanna! Sluta upp med dumheterna. Jag hatar dig. Så jag stannade två eller tre gånger och förbannade världen och värmen (hade ju bestämt mig för att sluta klaga egentligen) och jag vet inte, men jag kan eventuellt ha börjat grina. Om det är något jag inte klarar av så är det när kroppen inte vill samarbeta med mig. När jag slutligen kom i mål hällde jag ut kanske halva vattenflaskan över huvudet och insåg att det var precis det jag saknade, mitt huvud var helt överhettat. Så fort jag kylde ner huvudet så blev jag mig själv igen. Så kan det vara.

Hemma gjorde jag lite styrkeövningar också. Tiden är med stoppen inräknade.

Distans: 5,00 km
Tid: 00:34:53
Snitt: 6:59 min/km