Klockan ringer 06.00. Jag har sovit två timmar, max. Kastar på mig kläder och börjar gå fort som fan mot tunnelbanan. Går i motvind och det ösregnar. Ungefär som att gå rakt mot en gigantisk duschstråle. Missade precis tunnelbanan. Fick kompensera med att springa från Mariatorget till Södersjukhuset.

Arbetsdagen är skitstressig. Ingenting funkar som det ska, men på något sätt måste man jobba runt det. Så är varje helg där. Får jobba över lite, men betydelselöst. Går till Åhléns vid Skanstull för att jag måste köpa rakhyvlar, strumpbyxor, body lotion och såna där småsaker. Regnet öser fortfarande ner.

Tar gröna linjen till Odenplan. En barnfamilj om två vuxna, två barn sätter sig mittemot mig på två säten. Deras son ramlar in i mig med leriga gummistövlar som han försöker ta spjärn med, varje gång tunnelbanan bromsar in lite. Vid Odenplan är det tjugo minuter tills buss 40 ska gå. Blir inmurad av människor i busskuren, andas bort en panikångestattack och ringer Henrik. Några spanska utbytesstudenter som också tagit skydd från regnet skriker så mycket att jag iaf inte kan höra mitt eget samtal. Så det spelar ingen roll. Någon som marinerat sig i billig herrcologne drar förbi i utkanten av misären.

Snälla busschauffören, kör in i närmsta bergvägg. Här finns ingen som är värd att sparas på.