Helgen ägnas åt att jobba. Sitter här och väntar på att kaffet ska bli klart någon jävla gång. Det här ska bli mitt liv snart, det här med att stressa på morgonen. (Hur stressad jag nu kan verka när jag hinner skriva ett blogginlägg). Det är lika bra att börja gilla det. Och börja tumma på min utseendestandard.

Igår kunde vi öppna balkongdörren och lyssna på Where the action is. (Jag bor ett stenkast från entren). Det hördes rätt bra, även om det kändes lite som att sitta mellan två scener på en festival ibland, svårt att urskilja vad som var vad. Men Niel Young lät som Niel Young i alla fall. Jag trodde att han spelade Rocking in the free world säkert fem gånger, men det visade sig vara andra låtar som bara lät som Rocking in the free world. Det kommer fortfarande inte ta ifrån Mirror Ball-skivan alla underliga känslor som utlöses när jag lyssnar på den. Att bo ett stenkast från Where the action is kommer nog inte kännas lika bra ikväll, när jag måste gå och lägga mig übertidigt för att jag börjar halv åtta på morgonen på söndag ...

Sedan blir det antagligen skärgårdshäng från måndag till torsdag eller något sånt. Måste komma ihåg att jag ska springa bara. Det är dags för milträning nästa vecka. Funderar på att anmäla mig till Hässelbyloppet för att skapa lite ytterligare press på mig själv.