dancing with myself - billy idol
Under onsdagkvällen drabbades jag av underlig information. Flera stycken människor som jag tidigare uppfattat som besittandes en helt decent musiksmak blev direkt uppretade när jag påstod att U2 är ett dåligt band. Jag trodde att U2 låg på samma lista som Celine Dion, Bryan Adams och Michael Bolton, d.v.s. att alla människor som utvecklat en viss smak och kommit upp sig ovanför den omeddelbara stinkande avgrunden av best of-cds man köper på Statoil, kommit överrens om en sådan kanon av musik som vi överlämnat till radiostationer som Lugna Favoriter och Mix Megapol.
Har jag helt misstagit mig? Finns det verkligen någon slags brasklapp som gör det rumsrent att gilla U2? *Tänker på Bono och kräks*
Kommentarer
elias:
tycker maddox recention av deras skiva är lyssande. säger allt man vill ha sakt om bono
sofia:
jag hade för mig att maddox hade skrivit om dem. det värsta med u2 är att deras bästa låt är sunday bloody sunday. det är liksom deras bästa låt. de peakade där. av alla låtar de någonsin gjort blev det aldrig bättre än totalt medelmåttigt.
elias:
man kan alltså säga att U2 är musik världens svar på mediokert sex eller vitburksparris. alltså inte ens intressant dåligt eller äkligt men bara på sin höjd smaklöst och tråkigt.
Trackback