Nu tar vi saker och ting i punktform.

- Det verkar som att getingjävlarna har byggt ett bo på min balkong. De flyger in och ut i något slags hålrum ovanför balkongdörren. Ska sätta span på skiten, så att säga. Invänta något slags definitivt klartecken. Och sedan köpa en flaska radar och peppa för getingslakt. Det känns på sätt och vis skönt. Keep your friends close ...

- Att sitta med sin värdelösa uppsats och fundera på varför handledaren strukit under ord som "belagt" för att de borde ändras ... och man fattar inte själv varför? Vad ska man ändra ordet till. Vad är fel på just det ordet. Man blir tvungen att be andra att försöka förklara. De förstår inte heller. Att sitta så i timmar, och detaljgranska meningslösa ord, det är mental tortyr.

- För att få ut lite aggressioner gick jag ut och sprang. Jag är en emotional runner tydligen. Inte en emotional eater. Det bådar ju gott. Var helt enkelt tvungen att ge mig själv en urladdning. Det blev 3,1 km riktigt backigt skogsspår på 19 minuter blankt. Det kändes som att jag sprang så långsamt först att man kunde ha gått om mig. (Är ju lite rädd för benhinnesmärtor så jag tar det lugnt). Ändå blev snittet 6,08 min/km. Det gick snabbare än det kändes, alltså. Det gick också snabbare än jag sprungit det spåret förut, fast med mindre ansträngning. Något slags framsteg. Ett litet mål är just nu att springa åtminstone en fjuttig sträcka som 3 km på i ett tempo under 6 min/km, 5, xx/km. Det vore en fin början.
Mot slutet kändes det som att jag inte kunde få luft igen. Pollen? För det händer inte på spinningen, inte.

- Nu ägnar jag några nattliga timmar åt att skriva om blockcitat till referat. Blockcitat verkade tydligen osjälvständigt. Själv tycker jag att de gör mycket för det grafiska: texten blir luftig och lättläst. Plus att man kan följa med i materialet jag kommenterar och drar slutsatser ifrån. Jag kände mig hederlig när jag använde blockcitat, inte osjälvständig.