Klockan är halv två. Jag sitter och ändrar lite design på bloggen, äter nygjord granola och lyssnar på popmorsans spotifyplaylist. Imorgon ska jag upp tidigt och gå på spinning, hetsgöra mig i ordning, (kanske färga håret), hets-klä på mig (och förhoppningsvis inte se sådär tjock och vidrig ut som jag har en tendens att göra), hetsa in mot staden och civilisationen, och sedan hetsa ut mot Hässelby och Saras födelsedagsfirande. Förhoppningsvis kommer jag inte att verka fullt så jäktad när jag väl kommer fram. Sedan kommer pappa (som förresten är en ängel) och hämtar upp och kör oss till nästa födelsedagsfirande i Täby hos Ellinor. Jag gör tydligen stan imorgon, mer eller mindre.

Just nu är det däremot inte jag som festar, utan det verkar som att korridorspöbeln i mitt bostadsområde har fyllt den här fredagskvällens festar-kvot (och mer därtill) att döma av deras djuriska vrål från mörkret. Jag har aldrig förstått det här med att dricka alkohol + "festa" + vara glad och pepp = skrika allt man kan. Vad försöker man egentligen att uppnå? Försöker man locka till sig andra människor som kan finnas i området och också vara sugna på att "festa"? Vill man skapa avund hos andra som befinner sig inom en viss radie? Är man så glad att man inte kan hålla det inne? I såna fall borde man verkligen lära sig lite självbehärskning.