working girl
Idag på jobbet fick man veta att man levde. Känner mig helt slutkörd. Men det beror nog allra mest på dålig sömn och inte faktisk ansträngning. Jag köpte ett busskort och klagade över att "ingen tar ansvar för att hålla ordning i fikarummet". Känner mig således introducerad i arbetslivet.
Projekt formtopp går väl helt ok hittills. Jag ligger strax under 1500 kalorier in idag, ut vet jag inte. Jag har ju visserligen gått omkring och gjort grejer i tio timmar, höjt aktivitetsnivån så att säga. Så jag tror att jag uppnått en skaplig balans där. När jag kom hem ställde jag mig och lagade kikärtsgryta med couscous och portionerade upp i matlådor. En låda = 420 kcal. Ganska duktigt:
Gud vad jag har saknat kikärtsgryta. Ska genast ta tag i det till nästa veckas matlista.
Jag har inte kommenterat på år och dar känns det som. Tanken var att skriva en halvlång kommentar om midsommarinläggen... att det är ett jävla tjat varje år om att man måste fira storslaget, men jag känner bara press och stress, som vid alla högtider. Det verkar i alla fall som att ni hade det trevligt och det lyckades jag också ha. Tur att jag har likadana vänner, som inte heller vill fira med svensk flagga på träbordet på skärgårdstomten (även om jag tvingats till det vissa år).
Ok, nu får det här räcka som kommentar för ett tag. Jag får aldrig använda min dator längre, min nyblivne sambo ockuperar den alltid med diverse Othello och Betapet. Men jag läser i alla fall, och är fortfarande imponerad och avundsjuk över joggingen och icke-rökningen.
Och just det, bakgrunden på bloggen, vet du om den finns som tyg någonstans? Jag gillar den.
det jobbiga med midsommar är att jag aldrig firat den sådär traditionellt. jag har alltid jobbat den helgen och istället upplevt att alla andra ska iväg på någon rolig fest, och man själv får bara höra efteråt om hur kul allting var. så när jag äntligen var ledig, då fanns det plötsligt ingen pittoresk skärgårdsfest att bli bjuden till. värsta anti-klimax. men egentligen är det ju bara en till överhypad högtid som aldrig kommer att kunna leva upp till förväntningarna.
åh, betapet. jag är med under flera alias. senast: romdrink. det står att jag är en man född 1979, men detta bara för att undvika ragg under spelen. apropå att vara duktig: gissa vem som har feströkt tre gånger nu. så bra gick det. men jag är rätt nöjd ändå. har inte varit röksugen dagen efter en festcigg, och så länge det håller sig på den nivån så är det väl helt ok. jag festar ju inte särskilt ofta så ... men joggingen är ju å andra sidan beroendeframkallande den med.
och bara för det får jag världens hjärnsläpp och kan inte komma på varifrån jag fått mönstret från. kanske man kan trycka upp det på ett tyg? vet inte hur sånt funkar. men jag ska återkomma i frågan om jag plötsligt minns det.